Syftet med vårt examensarbete var att undersöka Furuviksparkens kriskommunikation i olika medier, mer specifikt Instagram, press och tv, i samband med schimpansincidenten 2022. Vi intresserade oss för att undersöka hur parken använt olika strategier och retoriska medel för att upprätthålla organisationens anseende. Vi genomförde en innehålls- och textanalys samt retorisk analys på åtta inlägg på Instagram, tre uttalanden i press samt tre uttalanden i tv. Med Image Repair Theory, Situational Crisis Communication Theory och retorikens appellformer har vi kunnat identifiera hur Furuviksparken använder olika strategier inom dessa teorier samt retoriska medel. I vår studie framkommer flera betydelsefulla resultat som ger insikter i hur Furuviksparken formulerade sina budskap under schimpansincidenten. En framstående observation är användningen av varierande retoriska strategier beroende på medieform. Gestaltningen är utformad som en informativ broschyr för Furuviksparken för att belysa händelsen. Målgruppen är djurparksbesökare, främst barnfamiljer. Vår avsikt med gestaltningen är att uppmärksamma händelsen och djurparkens kriskommunikation.
