Processbeskrivning
Utgångspunkten för detta medieprojekt är vårt examensarbete som undersöker hur unga män förhåller sig till stil, identitet och maskulinitet på TikTok. Studiens centrala resultat visar att det finns ett tydligt ideal som kan sammanfattas i uttrycket att bry sig lagom. Unga män förväntas ha koll på stil, trender och konsumtion, men samtidigt undvika att framstå som för engagerade eller ansträngda.
Ämnet är relevant ur ett samhällsperspektiv eftersom TikTok idag fungerar som en central arena för identitetsskapande och normförmedling. Plattformen är inte bara en plats för underhållning, utan också en miljö där sociala ideal kring maskulinitet, autenticitet och status ständigt formas och bedöms. Detta kan skapa press och en ständig självgranskning hos unga män, samtidigt som dessa normer ofta uppfattas som naturliga, trots att de är tätt kopplade till plattformens logik och belöningssystem.
Som medieprojekt har vi omarbetat uppsatsens resultat till en populärvetenskaplig artikel med titeln “Att bry sig lagom – varför stil på TikTok aldrig bara handlar om kläder”. Syftet har varit att göra forskningen mer tillgänglig genom ett digitalt och redaktionellt format.
Medieprojektet riktar sig främst till unga vuxna män som använder TikTok och andra visuella sociala medier, eftersom det är i denna kontext som de normer kring stil, identitet och maskulinitet som studien undersöker formas och upplevs i vardagen. Även om fokus ligger på unga män, är innehållet relevant för en bredare publik som är intresserad av hur sociala medier påverkar självbild och sociala ideal för unga män.
Artikeln är formad för magasinläsning. Tonen är lättillgänglig och anpassad för digital publicering, där tempot är snabbt och läsaren snabbt skannar efter det mest relevanta. Formatet lämpar sig särskilt väl för ett modernt online-magasin och för läsvanor på webben.
I utformningen av medieprojektet har vi haft olika men kompletterande roller. En av oss har använt kunskaper från kursen Att skriva och publicera i digitala medier, med fokus på målgruppsanpassning, digital textstruktur och ett tillgängligt språk. Detta har påverkat artikelns struktur, ingress och sätt att tala till läsaren. Den andra har utgått från kunskaper inom Grafisk design, med fokus på layout, typografi och visuell struktur. Dessa kunskaper har använts för att planera hur texten kan presenteras visuellt i ett digitalt sammanhang, exempelvis genom användning av citat, faktarutor och en tydlig struktur som underlättar läsning i ett skrollbaserat flöde.
Reflektion
En central utmaning i arbetet har varit att översätta en akademisk uppsats till ett medieprojekt utan att förlora analytiskt djup. Det har krävt ett nära samarbete där textens innehåll och dess visuella form har utvecklats parallellt. Arbetsprocessen har varit lärorik genom att synliggöra hur olika kompetenser samverkar i ett medieprojekt. Vi har fått en fördjupad förståelse för hur akademisk kunskap kan kommuniceras effektivt genom både språk och form, samt hur val av struktur, gestaltning och visuell presentation påverkar hur innehållet uppfattas av mottagaren.
Framtidsperspektiv
Utifrån arbetet med examensarbetet och medieprojektet vill vi fortsätta utveckla våra kompetenser inom populärvetenskaplig kommunikation och visuellt berättande i magasinformat. Arbetet har visat hur viktigt samspelet mellan text och design är för att skapa innehåll som är både tillgängligt och engagerande i digitala magasin. I framtida projekt hade det varit roligt att arbeta vidare med att kommunicera forskning genom redaktionella format där analys, berättande och visuell gestaltning samverkar. Särskilt intressant är hur komplexa frågor kan göras begripliga och relevanta genom form, struktur och gestaltning anpassad för digital publicering.
Elsa Hultman & Caroline Håkansson