Från uppsats till gestaltning
Mitt examensarbete är en kvalitativ fallstudie som undersöker Jämställdhetsmyndighetens beslut att sluta använda bilder på barn iklädda slöja i sitt informationsmaterial. Studien analyserar huvudsakligen hur beslutet motiveras i myndighetens offentliga kommunikation, samt hur beslutet framställs och diskuteras i svensk nyhetsmedia.
Utgångspunkten för gestaltningen var att spinna vidare på nyhetsmediernas rapportering, som jag problematiserade i uppsatsens analysdel. I analysen framkom bland annat att rapporteringen till viss del präglas av förenklade tolkningar och begränsade perspektiv. Exempelvis reduceras ofta komplexa frågor om jämställdhet, religion och barns rättigheter till fenomen som står i kontrast till varandra. Det är denna problematik jag vill belysa i gestaltande form.
I medieprojektet har jag valt att gestalta dessa resultat genom att skapa en fiktiv, men realistisk, nyhetsartikel. Artikeln bygger på citat och formuleringar från de nyhetsartiklar som analyserats i examensarbetet, men är omarbetad för att visa hur samma händelse hade kunnat rapporteras på ett mer nyanserat sätt. Syftet är alltså inte att sprida en åsikt eller opinion, utan att synliggöra hur journalistiska val, liksom urval av röster, språkbruk och struktur, påverkar hur en fråga förstås.
Den gestaltade artikeln följer den klassiska nyhetsgenrens stil och form, men inkluderar fler perspektiv än de artiklar som har studerats, detta bland annat genom att tydliggöra intern kritik samt genom att uppmärksamma vilka röster som saknas eller osynliggörs i rapporteringen.
Målgrupp och kreativa val
Gestaltningen riktar sig till en liknande målgrupp som de nyhetsmedier vars artiklar jag har analyserat, det vill säga en relativt bred publik med ett allmänt samhällsintresse. Publiken består alltså av personer som regelbundet tar del av nyhetsrapportering, men som inte nödvändigtvis reflekterar över varken slöjbruket eller hur representation och diskurser formas i media. Med ett nyhetsformat som grund upplever jag att gestaltningen fungerar både informativt och medvetandegörande.
Under termin 3 på programmet läste jag kursen Att skriva och publicera i digitala medier. Det kändes därför givet att gestaltningen huvudsakligen skulle utföras i textform. För att efterlikna en nyhetsartikelns visuella uttryck och format användes programmet Canva, som jag bekantat mig med under flera av programmets kurser.
Reflektion
En av de största utmaningarna i medieprojektet har varit att omarbeta den akademiska analysen till ett journalistiskt format, utan att göra texten analytisk eller resonerande då det går emot nyhetsgenrens stilistiska drag. Eftersom ämnet har en bred komplexitet var målgruppsanpassningen något jag behövde arbeta mycket med för att kunna nå fram på ett lättillgängligt, men samtidigt nyanserat sätt. Därtill gav medieprojektet mig utrymme och möjlighet för reflektion av de resultat som arbetet funnit vilket har fördjupat min förståelse för mitt eget arbete, samt hur journalistik fungerar som kunskapsproducerande praktik.
Framtidsperspektiv
Arbetet med uppsatsen och medieprojektet har gjort mig mer uppmärksam på vilken roll journalistisk och offentlig kommunikation spelar i hur vissa samhällsgrupper framställs. Framåt vill jag fortsätta att utveckla mina förståelser för hur journalistiska och kommunikativa val såsom språkbruk, urval, stuktur och perspektiv påverkar tolkningen av komplexa samhällsfrågor. Jag vill också bli bättre på att gestalta sådana frågor på ett sätt som är tillgängligt, utan att förenkla eller tappa nyanserna. Där skulle möjligen en utveckling av gestaltning genom exempelvis rörlig bild eller grafiska uttryck möjliggöra en högre grad av kreativitet och bidra till att nå ut till fler målgrupper.