Tradwifes online
Lorena Egriu & Fannie Kåveland / 2026
Processbeskrivning
I vårt examensarbete undersökte vi hur män och kvinnor framställs inom tradwife-fenomenet på TikTok och Instagram. Mer specifikt hur kvinnliga och manliga ideal konstrueras, hur de samspelar och vilken funktion män får i relation till kvinnors självframställning. Genom teorier om hegemonisk maskulinitet, genussystemet och postfeminism analyserade vi hur könsroller både förstärks och normalseras som moderna och självvalda. Resultaten visade att kvinnor ofta framställs som omsorgsgivande, hemma orienterade och underordnade, medan män porträtteras som försörjare, beslutsfattare och som den stabila grund som möjliggör kvinnans fokus på hemmet. Samtidigt fanns variationer där män ibland deltar i hushållsarbete, vilket skapar en bild av traditionella könsroller i modern form.
Samhällsproblemet i vår studie handlar om hur tradwife-innehåll på TikTok och Instagram romantiserar och normaliserar traditionella könsroller som i grunden bygger på ojämställda maktstrukturer. När dessa ideal presenteras som självvalda och moderna livsstilsval riskerar de att dölja hur kvinnor kopplas till hemmet och omsorg, medan män framställs som försörjare och ledare. Det gör att hierarkiska normer kan reproduceras och spridas till stora målgrupper utan att uppfattas som problematiska. Eftersom tradwife-innehåll i hög grad kommunicerar ett romantiserat och estetiserat ideal, valde vi i vårt medieprojekt att gestalta detta genom en Vogue-inspirerad artikel. Vi använde bilder från två centrala tradwife-profilers Instagram: Ballerina Farm och Nara Smith, inklusive bilder där männen syns, för att synliggöra deras roll i hushållet och i narrativet. Detta visar både kvinnlig estetik och manlig närvaro, vilket speglar hur fenomenet ofta kombinerar tradition med modern delaktighet.
Vår målgrupp är främst unga vuxna som är intresserade av influencers och livsstilstrender på sociala medier, men också personer som är intresserade av tradwife-fenomenet, genusfrågor, digital kultur samt studenter och lärare inom medie- och kommunikationsvetenskap.
Reflektion
Under arbetsprocessen har vi stött på utmaningar och lärt oss mycket i övergången från uppsatsen till mediegestaltningen. En central utmaning var att sammanfatta en uppsats på cirka 70 sidor och välja ut det mest betydelsefulla innehållet för att visualisera det på ett tydligt och relevant sätt. Detta väckte frågor om vad som är viktigast att lyfta fram och hur man gör välgrundade och gemensamma urval i artikelns format. Vi har även behövt förhålla oss till objektivitet i presentationen av fenomenet, utan att våra personliga åsikter tar över, samtidigt som vi behövt samarbeta och säkerställa att vi delar samma analytiska utgångspunkt. En lärdom har varit att kontinuerligt återkoppla till uppsatsens syfte för att undvika att viktiga delar utelämnas eller förenklas.
Vi upplevde att en fördel var att tillämpa de grafiska kunskaper vi utvecklade under termin 2. Att arbeta med Canva har varit både roligt och lärorikt i val av typsnitt, layout, bildplacering och färger som speglar både tradwife-estetiken och projektets akademiska syfte.
Framtidsperspektiv
För framtida arbete vill vi vidareutveckla vår förmåga att översätta textanalys till visuellt innehåll på ett sätt som både bevarar kärnan i forskningen och engagerar publiken. Tradwife-fenomenet kan ses som normbrytande i relation till dagens strävan efter mer jämställda könsroller, vilket gör det extra viktigt att arbeta med ett medvetet och analytiskt förhållningssätt.
Vi ser även behov av att utveckla våra färdigheter inom grafisk design, från layout till den kreativa processen då dessa kompetenser är centrala för att skapa skarpa och tydliga visuella tolkningar. Man blir aldrig fullärd, och genom detta projekt har vi upptäckt nya sätt att förbättra vårt arbete i designverktyg som Canva.