I mitt examensarbete undersöker jag hur autenticitet kring Taylor Swift inte är något fast eller givet, utan något som ständigt förhandlas i publikens diskussioner online. Det handlade aldrig om huruvida Taylor Swift är autentisk eller inte, utan om hur fans, plattformar och ibland även varumärken gemensamt skapar och ifrågasätter bilden av Taylor Swift och vad som anses som “autentiskt”, särskilt då autenticitet fungerar som en slags valuta i digital kultur, där både artister och varumärken är beroende av publikens tillit. En tillit som ofta stärks när något upplevs som “autentiskt”. Så även om jag använder Taylor Swift som exempel, är ämnet relevant långt utanför just detta fall.
Studien bygger på en digital etnografi där jag följde samtal på TikTok, Instagram och Reddit i samband med lanseringen av albumet The Life of a Showgirl. Något som blev tydligt när jag analyserade kommentarsfält och publikreaktioner, både kring Swift själv och kring varumärken som refererade till hennes estetik, var hur samma uttryck kunde tolkas helt olika beroende på sammanhang. Det som uppfattades som genuint i ett fall kunde i ett annat upplevas som opportunistiskt eller “fel”.
När jag skulle omarbeta uppsatsen till ett medieprojekt valde jag att arbeta med film, då jag kände att det föll sig naturligt baserat på mitt urval, samt gav mig en möjlighet att nå ut till en annan publik – kanske till och med publiken jag faktiskt studerat. Dessutom fann jag att autenticitet online ofta uttrycks genom affekt i filmformat eller kommentarsfält, och att det ofta fanns ett tempo i reaktionerna som var svåra att fånga i en akademisk text, men faktiskt går att visa i film.
Resultatet blev en cirka tre minuter lång montagefilm i stående format, anpassad till TikTok- och Instagram Reels-logiken. Jag valde att öppna filmen med frågan “What is authenticity?”, inte för att ge ett teoretiskt svar, utan som ett sätt att bjuda in tittaren i den typ av frågor som präglar diskussionerna i mitt material. Frågan fungerar här som en ingång och en “hook”, snarare än som en forskningsfråga i sig. TikTok är känt för sina snabba videos och att publikens uppmärksamhetsspann är kort, och då är det viktigt att fånga publiken tidigt, och arbeta med tempo för att behålla uppmärksamheten, vilket jag gjorde genom musik, snabba bildsekvenser, samt kontraster mellan lojalitet och kritik, igenkänning och avståndstagande. Min studie hade två inriktningar: hur varumärken använder Taylor Swifts estetik och reaktioner på detta, samt hur fans pratar inom fan-communityt om Taylor Swift, och dessa två aspekter ville jag behålla i gestaltningen, men översatta från ett akademiskt sammanhang till ett format som hör mer hemma på TikTok än i en uppsats.
Även om valet av film kom sig naturligt för mig så innebar det också flera utmaningar. Den största var att hitta en balans i hur mycket text jag hade med för att förklara. Jag behövde ha med text i bild för att klippen skulle förstås i ett sammanhang, men tempot behövde hållas relativt högt och för mycket läsning skulle också tappa publikens intresse. Jag försökte lösa det med korta meningar som kom i takt med musiken, och varken för mycket eller för lite, och efter att ha fått feedback under kursens kollegiala granskning tror jag att jag hittade en nivå som fungerar (eller åtminstone hoppas jag det).
Allt som allt så tyckte jag att filmen blev ett komplement till min uppsats. Den visar att autenticitet inte bara är något man kan analysera utan att det är något som måste förstås i sitt sammanhang. Den saknar uppsatsen teoretiska precision, men den vinner i tillgänglighet, igenkänning och tydlighet.
Arbetet med den audiovisuella gestaltningen har gjort mig mer medveten om hur starkt form, tempo och plattform påverkar hur akademisk kunskap förstås och tas emot. I framtiden vill jag vidareutveckla min förmåga att arbeta audiovisuellt, särskilt i relation till populärkultur och digitala plattformar, där akademiska perspektiv ofta saknas eller förenklas. Projektet har också väckt ett intresse för hur forskningsresultat kan kommuniceras till de publiker som faktiskt studeras, snarare än enbart till en akademisk kontext.