Grannar 2020
Svart rum av tyg, videoprojektion, fåtölj, vägg av stillbilder
Min granne, Ida Börjel behöver inte riskera sitt liv för att skildra vad som sker i världen med sin poesi. Det gjorde Anna Achmat
ova och utan sin granne hade många av hennes dikter gått förlorade. Achmatovas Granne berörde mig och påminde mig om att det som har skett, sker fortfarande, någon annanstans, med någon annans granne. Nu vill jag påminna dig.
Mitt arbete är utformat för att upplevas i fysisk form. Det skulle kunna vara på biblioteket, en konstutställning eller ett event som berör ämnet, som Safe Havens, en organisation som arbetar för rätten att få uttrycka sig fritt. En annan möjlighet är att ställa ut på offentlig plats och fånga upp förbipasserande och skapa ett rum för eftertanke.
För att skapa en värld med fler dimensioner har jag valt att arbeta med stillbilder, rörlig bild och ljud. Jag har experimenterat genom att röra mig i olika dimensioner. Den dokumentära, den konstnärliga. Blandat fiktion med verklighet. Jag vill skapa ett emotionellt, närvarande tillstånd, där vi träder in, inte bara i poetens Ida Börjel, utan också i Anna Achmatovas och i förlängningen alla tystade röster som funnits och kommer att fortsätta finnas. Dem utan namn, som här representeras i fotografierna. Därför har jag valt att göra bilderna mänskliga, men anonyma. Filmen tar oss, genom Börjels poesi in i Achmatovas värld, både ur ett historiskt, men också ur ett känslomässigt perspektiv. Jag vill lyfta fram det medmänskliga ansvaret som vi alla bär och som lyfts fram i slutet, att den ensamma bördan är för tung, vi behöver våra grannar.
